visst kan jag fundera över de stora avstånden och glesheten i mitt arv och visst vet jag att jag bjuder motstånd när du kommer för nära. i spåren av honungsdroppar får närhet en helt annan betydelse. du kysste mitt födelsemärke på insidan av låret nära mitt kön. jag slöt mina läppar kring din omskurna stolthet och jag tog dig till mitt mjuka hjärta. jag vet att jag lämnat, men du är kvar.

jag vet att det aldrig kommer tillbaka.

och visst kan jag fundera över de små detaljerna, hur du kysste min läpp, hur lakanen skrynklades i ett hotellrum i warszawa och hur alla fotografier saknade den bakomliggande ärligheten. alla utom ett.

jag förstorar och förminskar, svärtar och ljusar, sätter gråskalorna i oändlighet till dess alla nyanser är uttömda.

du är kärlek och ljus - jag är kärlek och ljus.