i smuts ryms ilska, kvävda gälla skrik sväller sig hårda och stora, i smuts.

bränn häxan, ge henne den sista knäppen och säg henne att det är början på färden. att det är nu resan börjar, där smärtan är som störst.

visa aldrig att hon har makt över dig, att hon är större än du, visare, vackrare. visa inte att du darrar. då går du vilse på sjöbotten – eller så hittar du ditt hemma.

när sedan riddarna ger sig av ska du förstå.