Samlar min Gud, Allah och universum till rådslag nu och ställer frågan jag alltid undrar över. Vem. Vem är ni att låta mina sinnen tumla runt och resa mina hårstrån på underarmen. Brännsåren är läkta men ärren skriker fortfarande rosaröda. Väntar in det blodröda i den stora månen och i ett parallellt skeende av alla de tusen och tusen är det du och jag.

Det luktar ankommande snö trots att solen lyser, eller kanske just därför. Och när jag på anmodan i en fb-status slår upp sidan förtiofem i närmaste bok för att i första meningen få mitt kärleksliv förklarat häpnar jag. 'Hans var vit och min var svart; vi var som två löpare på ett schackbräde.'

Jag vet vad det betyder och rådslaget är förlorat. Lyssnar till ledmotivet till 'Kill Bill': Bang Bang, öppnar sinnena för universum, Allah och min Gud.