Roffe ramlade in på scen
spak, nojig av nattvak 
trött och trasig, skakiga ben

gitarren på sin rygg
erfarenhetens vackra visor 
skorr i röst, blicken skygg

vid sin sida, vännen trashank
bodde i barack, utan bad
stank, skickelsen för en pank

vem vet när man gör en vurpa
byter stolthet mot skam

fördomsfulla fyllkärringen
två trappor upp fick krupp
skrek om trapptrafikeringen

"riders of the storm"
fritt spinn på volymen
sovrar de bittras gorm

fattade inte ett smack
hur just han hamnat i hemlöshet
konkade och kvinnan stack

bad besvärat om en dusch
stukad snubbe, sorglig själ
axla hållning à la hunsad hund,
liksom låg i kurs  

vem vet när man gör en vurpa
byter stolthet mot skam

förlorat familj och företag
spriten gör en svag
och notan skall betalas en dag