Du noterar inte tankarna längre
de kraschar kors och tvärs över din inre himmel
den som hänger på trekvart i en halv tråd
och går i grått
ett gammalt söndertvättat frottélakan
som inte tröstar dig längre

förr körde dagarna om varandra
full speed på en highway
möjligen to hell
nu passerar de varken sig själva eller andra

existensen tar sig från insidan och ut
via tunnlarna i tunnaste hud
som svarta livbojar runt ögonen
drunknande som skriker efter hjälp
du behöver räddas
men säljer, flyttar, flyr och sväljer