som om jag stod där när
vårbäck överraskade mig
precis uppströms forsen
och vattnet rusade förbi
om det ändå vore så

flöden av elektroniska vågor när och fjärran ifrån
sändes projiceras landar
ständigt ögonblickskort
på näthinnan
skärmljus fördunklar rummet
den konstgjorda skymningen
gör det svårt att ens skönja
andra i rummet
nätartilleri siktar
riktas mot oss avfyras kulsprutetätt
visuellt kaos
min förmåga till fokus tar slut
ögats bild bleknar bort
med ens känner jag
saknaden
förgätmigejglädjen av
ditt ögonblänk
tröst som våtvarma omslag
runt kärlekssår

tillochmed fjärilsfladdret
i magen fattas mej
bara aska kvar i eldstaden
släckta ögon läcker framtid
droppe efter droppe