det är inget jag kan göra något
åt för varje dag är du där igen
och invaderar min hjärna och jag
försöker verkligen glömma dig man
kan ju tycka att det inte borde
vara så svårt eftersom jag varken
har hört eller sett dig nu på
en tid som känns som en evighet
men det är nog inte riktigt så
länge kanske några månader men
ändå en ganska lång tid för en
sån sak jag antar att du helt
enkelt är en av de där sakerna
i mitt liv som jag aldrig kommer
att kunna komma över