alla ord du glömde
bort
blir till minnena
vi sopade under mattan
i fjol
(och jag vet
att det inte
räcker att blunda)


det spelas en film
i mitt huvud
hela tiden
och jag har tappat
bort fjärrkontrollen
till min hjärna
och jag
hatar att inte ha
kontroll
(precis som när
lokföraren sköt
sig i huvudet när han
insåg att
tåget skulle spåra ur)

jag vet att
det inte räcker
med händer
över öronen
(för det är ju
ändå bara i huvudet
det är ju ändå
bara jag som hör
ju)

och det räcker ju
inte att blunda längre
för insidan av mina
ögonlock blir till
en bioduk
och
mitt liv har
passerat révy
framför mina ögon
allt för många gånger
men idag tänker
jag inte titta
(jag kommer
endå att märka
när eftertexterna
tar slut)