2007/07/09
För mot en svart vägg syns bara det som lyser
Och kanske slets allt ifrån mig för hastigt
för jag känner mig så tom
så flygande
så helium
så liten
de flesta dagar
så förvirrad
då jag inte är med dig
men
kanske är det bara kärlek
kanske är det bara ovant
kanske är det bara jag
men vem vet
inte jag i alla fall
och inte du heller
kanske slets allt det där
som jag alltid bett om ska försvinna
ifrån mig för snabbt
och du vet
jag är en sån som tar en minut till
när jag redan är femton sen
men en stor del av vägen bort och fram har jag redan sett
för även om tiden inte läker alla sår
så läker den vissa
och att vägen fortsätter efter kullen
är tidens, hoppets och din förtjänst
nu når hon mig inte på samma nivå längre
den tunna hinnan som behövs
för att kunna lära sig gå finns nu
och jag behöver aldrig blunda mer
jag kan välja att titta bort
nu för tiden står dörren ut från vårrummet på glänt
även om jag ibland väljer
att stanna
för mot en svart vägg syns bara det som lyser
och kanske var det de få gånger som mina ögon gnistrade
som just du tittade åt just det hållet och såg
att de gnistrade efter någon som dig