För att finna min sanning

en resa tillbaka

med slutna ögon

endast månen

min väg

kunde

visa

jag fann en bok

som en gång skrivits

i nattens bläck

av den gamle man

som jag en gång

vill komma

att vara

minns en natt

då jag inte kunde sova

i min säng jag låg

från mitt fönster

jag skogen såg

i mörkret

Världen sov

endast en pojke var vaken

när klockan visade två

månen bakom molnen

gjorde sin

entré

trots min rädsla

för mörkret utanför

reste mig från min säng

oavsett

dess varma bädd

min mor har alltid vaknat lätt

men denna natt

hon lät sig villa sin själ

med lätta steg

jag gick ut

klädd

i nattens dräkt

tro mig

jag var rädd

där ute ugglan sjöng

grannens hus var mörkt

en ensam pojke

jag denna natt var

månen visade sitt sanna jag

denna natt

tiden hade ingen

lag

mot skogen jag gick

mörkt det var

men benen

de bar

natten

var bara

ett lekfullt

barn

med ett dån

skogen öppnade sig

visade vägen in

jag ville leka

med Pans

barn

Månen lös upp min väg

träden viskade

om deras väl

fann en liten kanin

men det visade sig vara

ett villt svin

berusad

av franskt vin

trots sitt fula tryne

liggande på rygg

han sjöng

om min fortsatta vandring

halsande flaskan

han var ett vackert

svin

följde stigen

fann en riddare

med rustning

stjärnor viskade

han tittade på mig

gick ner på knä

lät mig låna

hans ädla springare

så iväg det bar

på hästens rygg

genom skogens rymd

inte hade jag innan trott

att jag i skogen

skulle tro

Vi kom till en sjö

månen

i dess yta speglande

gjorde sig vacker

för sin unga mö

där hon satt

lekande med sin skatt

tittade upp

hörde Pans skratt

hennes faders

kraft

den natten vi lekte

jaga i kapp

efter vår egen skugga

månens sanna skugga

efter en stund

jag vaknade upp

liggande i min varma bädd

mindes min stund

i Pans vackra lund

barndomens

sagodröm