Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Som en sten

 

Låg i det gröna gräset

lät solen värma ytan

värmen sjönk in

i det innersta

ljuvlig värme spreds

 

Så kom skymningen

som en stilla död

värmen kröp

sakta bort

igen

 

För att lämna kvar

det kalla

hårda

grå

som en sten

orubblig

oföränderlig

och utan

känslor




Fri vers av Lyckohäxan Enediel
Läst 269 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2008-02-16 23:09



Bookmark and Share


  J A Nicander
Vacker vemodig beskrivning av övergången från gryning till skymning...den tar verkligen tag i en.
2008-02-18

  Thurizas
uj,visste inte att gryningen kynde vara så kall=( uff...*slänger en filt till och tänder en eld*
2008-02-17

    Ken Cassel
Så vackert!
Kram
2008-02-17

  Blomster
Ord som lockar iväg tankarna åt många olika håll vad gäller motsatser och hur snabbt det kan gå från 100 till noll...
Väl skrivet min vän!
2008-02-17
  > Nästa text
< Föregående

Lyckohäxan Enediel
Lyckohäxan Enediel

Mina favoriter
tack månen
Du