Sakta kastar jag mig

från ena hörnan

till mitten

av den andra cirkeln

paniken faller ner

som en slöja

för mina ögon

skinnet vrider sig

bakofram

nya eldar tänds

blir till skuggor i mörkret

som stilla mattas ner

i tomheten

skriken tonas ut

blir smutsigt gråa

stjärnorna ser

lyssnar

vänder sig bort