obrukbar låg den där
den sjunkna storekan

någonstans mellan oktoberregn
och februarisol hade den gått under
krossad av vatten, is
och drömmar om en annan gång

på boden vid kanten till vattenbrynet
hängde rester av fiskenätet
där svajade sakta i vårvinden
ett gammalt bambumetspö

mellan springorna i dörren
anande jag alla gamla prylar
omsorgsfullt sparade i tre generationer
använda var sommar

aldrig mer skulle humlestören resas
eller potatislandet vändas av grepen
inte skulle spisen i stugan elda
ej heller verandan besittas i ro

inga historier berättas
efter kvällsdopp i viken

av min bortgångne vän