Visst finns hon där
bland dina skrynkliga lakan

I dom böljande slöjorna
när du sluter dina ögon

Där i drömmars enkelhet
skimrande magisk
i väntan på dig
och allt det där ordlösa

Hon stannar hela natten
en dröm om ingenting och allt

Hon

en önskestjärna
från änglarnas hus

Uppfyllande berör hon
dina sinnen
så som ingen annan kan

Kittlande strålar av ljus
av det sken hon äger
lämnar en strimma kvar av henne

Då alla bilder blir små fragment
som sakta förlorar skärpan
för att till sist plana ut
och försvinna i en glödande gryning

Men visst finns hon kvar
bland skrynkliga lakan

i dina tankar