Ljus hövding
minsta antydan och han följer villigt min mjuka beröring
skrämde mig först med sin slående styrka

han tar plats
väcker rättmätig uppmärksamhet med
frapperande elegans
och han är min i natt

det raka hårda linjespelet döljer inte
fyra hundra hästars mörka djupa morrande
får mig att leende rysa slingor över huden när han tar mig
genom nattens månströdda vidder

väcker gensvar i mina hänförda kvinnliga kurvor

som ett oskiljaktigt förälskat par lyssnar vi in
varandras minsta önskan och behov

mina behov är distinkta
så även hans

vi skiljs åt ibland och jag träffar andra
minglar dansar och kramar om med ljusa skratt
men mina tankar vilar hos min strålande hövding

jag tror jag är kär
i en ståtlig Pontiac Starchief -65

hans rytanden skrämmer inte mig
jag bara ler och tar befäl över vilda hästars
fartfyllda mörka morranden



och han lyder minsta smekning