Jag var satt att sköta om huset som stod övergivet,
rummen var stora och många.
Jag gick in med känslan av att jag störde fast det var min uppgift att ta hand om det en stund.
Kom in i en sal, tänkte mig att det var en gammal syslöjd,
i skåpen låg vackra tyger i mängder.
Så synd att det inte användes, dom var så vackra. Skira spetsar och vackra mönster och färger.
Gick vidare in i köket, alldeles ljust och rent.
Skåpen var stora och saknade handtag. Porslinet inuti vackert.
Men så tomt och oanvänt när ingen var där.
Dörren ut i trädgården stod och svängde, låset var trasigt.
Jag gick ut i trädgården som var vildvuxen och bortglömd,
övergiven.
Bland ogräset växte blommor, färgglada och vackra. Det hade varit en praktfull trädgård en gång i tiden.