Ljudlös morgon
skållhet över min hud
tystnad
i trotsig förväntan
i skogsbryn hukar trast
och vråk

i fjärran ett endaste ljud
skogsduva övergiven

björnspår makligt över
nyslagen äng

rörelse någonstans ifrån
kokande olja knaster
från nyfrusen is
flämtningar

långt efter vargtimmes slut
nötbruna ögon i morgonljus

bettet skoningslöst över
blodig kattnos
sprattlande ben
len päls kladdig
vänds ut och in

vild plågar tam
det tar tid
det tar tid
främling lämnar
utan hunger
lemlästad kropp

henne jag håller i min famn
ännu varm
känner jag
igår lystrade hon till sitt namn

hon ägde ett namn
hon ägde ett namn