när det varade verkade varandet vanligt

stunderna staplades

soffliggandes, smågnabbandes

helghandlandes alltid

tillsammans

och vi bråkade om priset på knäckebröd

och du sa att jag såg ut som en tonåring

och jag sa att du var en sur gammal gubbe

och du fick lite ont i ryggen sen

och du blev lite mindre uppkäftig sen

och ditt leende blev väldigt ansträngt sen

till allting sprack

till allting rämnade

till luckan under mina fötter

som jag låtsats inte fanns

tills luckan öppnades

och jag rasade ned i avgrunden

det dröjde innan jag märkte att

allt var tomt och kallt

och du var borta

din själ hade gått vidare

din kropp hade kallnat

och bara minnet av din hand i min och din doft fanns kvar