...När det som mest gör ont... Kärleken dör icke, aldrig!!!" />
Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
...När det som mest gör ont... Kärleken dör icke, aldrig!!!


TIMGLAS-

Ensam
I mitt bo ...
… Inkonsekvent

slingrande
intim lidande
men just så
bestämda
i glupsk omgivande
tiden stannade när
mer gjorde ont

hjärtat krossades,
Kanske illusion
eller ej
detta anser jag
även när förnekar
färgerna flagnar-
rinner i sanden


Kom!!!


För ömhet
eldig devotion
eller ädla
rena korsfästelse
blås liv i det
andas ut
i min hud…

Uret spårade ur
men visarna hoppar
klockan
igen ska slå,
hjärtat igen le
livet på rälsen
rulla…


Uppståndelse!!!



© Havsbris/2009


Fri vers av Havsbris
Läst 720 gånger och applåderad av 39 personer
Publicerad 2009-10-19 03:00



Bookmark and Share

  Mats Henricson
Lysande Vemod i höstmörkret !
2009-11-11

  aol
underbart svingar du pennan som får hjärtat att lysa
mot alla himlar, där finnes trösten
2009-11-06

  Gryft
Vackert..
2009-10-25

  Eva Langrath VIP
Stark hoppfulla text som får mig att förnimma nytt liv och ny väg.
Tack
2009-10-25

  Maria T
Uret spårade ur.
Men vi hoppas på en
uppståndelse
2009-10-20

  Ewa-Britt Nilson VIP
Kärleken gått i stå
uret lika så, men
flicka lilla, på tim-
glaset pilla, då kan
sand trilla ner och
vågor i etern det ger
och svaret jag får när
Du Kära Vän emot mig ler!
***********************
2009-10-20

    J. Herward
väldigt vackert...målös
2009-10-19

  Mr Lindemann VIP
Likt ensval bris från havet som en når
då, just då kn man få för sig att man
nått en inre vår

När tiden blickar blitt ut ur.......uret
då, just då kan blickstilla en liten
evighet få blinka in tiden lite lätt
sådär
2009-10-19

  Quasimodo
Känns både som en förlust och ett avsked, samtidigt när man vänt timglaset tas allt tillbaka i och för samma känsla och ur möjligheternas uppståndelse !!!
2009-10-19

  Water VIP
Snyggt perspektiv där Kärlekens vapendragare Hoppet får Vågen att väga åt rätt håll och banar väg för Framtidens ljus.
Alltmedan sanden rinner i sin egen fart.
2009-10-19

    ej medlem längre
Du skriver berörande.. om kärlek, lidande, saknad och hopp. Och under tiden rinner timmarna genom fingrarna. Så känns livet ibland.. Men ditt slutord, lyser starkt: "Uppståndelse"
2009-10-19

  Fredrik Stillesjö
Hej Havsbris!

Visst rinner sanden genom den tunna midjan här. Elegant att forma dikten typografiskt som ett timglas. Hälsar vännen Fredrik
2009-10-19

  Göran Byrén
MMMmmmm .... så är det
en fint sligrande ordorm
2009-10-19
  > Nästa text
< Föregående

Havsbris
Havsbris