lyssna till ditt inre

försöker mana fram drömmar som visar mig väg framåt
men allt är bara tyst och stilla
rädsla och sorg sprider ut sig
för utan drömmar finns inget mål
vart ska jag då gå?

det skrämmer mig
det skrämmer mig att allting verkar dött
är det den inre döden jag nu mött?

Fri vers av Trädflickan
Läst 412 gånger och applåderad av 18 personer
Publicerad 2009-11-02 08:35

Skriv ut
Spara som PDF

arja savela I dagens hetsig värld fyller folk varje sekund med att göra och törs inte att vara 2009-12-19

lodjuret/seglare som sagt, du skriver talande direkt till läsaren utan krusiduller eller ens försök att verka märkvärdig på minsta vis trenne violiner förtjänar texten 2009-11-19

Maria T Fin tolkning av när det blir tyst i det inre och allting verkar dött 2009-11-09

Anjeska Starkt berörande 2009-11-03

peter markurth bra 2009-11-03

ej medlem längre jag dagdrömmer ofta, jag vill inte ens tänka på vad som skulle hända om jag tappade den förmågan förmodligen som sista raden i din dikt bra skrivet 2009-11-03

Eva Langrath En text att känna igen sig i insiktsfullt beskriver du en sådan dag där allt är kallt. 2009-11-02

Mr Lindemann Med det raderna så för du fram det som kan vara det mest tänvärda denan dagen således så 2009-11-02

Gunsan du skriver verkligen innerligt viktigt djupt och vackert insiktsfullt! 2009-11-02

Syrsan Allvarstyngt och sorgset. Skickar ljus till diktens jag! 2009-11-02

etthjärtaäralltidrött Så smärtande välbeskriven text. 2009-11-02