Kära Dagbok




jag säger rådhuscaféet, och han säger
att det dröjer länge än. jag undrar ibland hur mycket
man kan ge när man redan givit bort allt man hade,
all den kärlek man sparade så länge på. jag tror att
hennes fingrar är smalare än mina och jag undrar om
hon somnar med öppen mun på hans bröst och jag
undrar om hans gardin fortfarande hänger snett.

det finns dagar då jag fantiserar mer om henne än
om honom.





dag två




jag ska sluta att dricka vin idag. och jag ska sluta att
tala för ingenting jag säger har ändå en poäng. brännmärket
i golvet intill min säng, det från hans cigarett har fått nio
ben och flyttat sig lite längre bort. jag var så vacker en stund
i morse, när allting låg på rätt plats och han skickade till mig

att han vill vara min vän, fast jag ingenting förstår.
och jag tror att jag kunde dö just nu.






dag etthundra och ett



jag antar att han tatuerade sig i mig för han
tycks aldrig blekna, och jag pluggar spanska nu, inte
för att jag vill, bara för att jag kan.
jag är stark och ibland flätade djävulen upp min
bröstkorg och byggde sig ett bo där.

fast jag antar att det är kallt intill mitt bröst, så
jag blir nog ensam rätt snart.




dag första




backade nio steg just idag. sökte hennes namn, och
det är vackert liksom hon är. och jag,


ja, vad är jag. plutar med munnen och ler fast ganska
fult. duggregn mot ett fönster passar min själ och
jag undrar om ett liv räknas i gjorda eller ogjorda dagar.






dag trettio




jag är rakare än järnvägen utanför mitt hus. jag
mötte honom,
henne,

dem på en gata inne i stan, och jag log,
hur vackert jag log när de passerade. jag tror att
gud var i samma kvarter för solen lade sig likt
guld i mitt hår just då och mitt hjärta slog just
lagom många slag. jag är rakare idag.



dag sextiofyra


hur någon kan ha ett öga att smälta sig i, hur
någon kan ha en hand som bara snuddar men bränner
lagom djupa sår. och hur någon kan finnas på en spårvagn
mot heden och bara vara där. och jag har svarta
solglasögon och han doftar vår. min vår.


jag är mig nu, den jag var. och han är min väg
mot vidare. och jag tror att gud är i samma kvarter.