jag mötte henne förra våren

hon vandrade från rum till rum

huset syntes för stort för henne

aptiten var dålig

hon kände sig så ensam

nästa gång vi sågs var på ett äldreboende

hon ville hem och kunde inte begripa

hur hade hon hamnat där?!

nyckeln hon hade i väskan passade inte i låset

hon kände sig så ledsen och ensam

hade svårt att finna ro

huset var sålt men det fick hon inte veta

hon frågade var hon var

hur hade hon hamnat så långt hemifrån?

nej hon fattade ingenting

och hur skulle hon kunna sova när hon ingenting förstod

jag hittade några ord på en lapp hon skrivit

den talade om frågor och undran

den talade om ensamheten hon kände

om förtvivlan oro och ångest

och allting var så konstigt

hur ska man kunna sova när livet är så underligt

när sängen inte står där den brukar och soffan är bekant men på fel plats

hur ska man kunna sova när tankar så konstiga dyker upp?