Du äger ett hus av tomhet

inuti i din själ

Där inga lyckor frodas

där ingen vill dig väl.

Gången dit är grusad

krattad och väldig grann

att hitta dit är inte svårt

klart att du gången fann

En dörr som går i baklås

så fort du kommit in

och inte sitter nyckeln utanför

välkomstdörren din

Du öppnar dina fönster

för att orka stanna kvar

för att släppa in en smula liv

i det svarta som du har

Vi har brukat stämjärn

och andra hårda tag

för att komma in till dig

vi har bankat natt som dag

Nu har du satt din dörr på glänt

väntar på det som kan bli

med ena foten utanför

den andra fortfarande i

Vi har fyllt din uppfart

med drömmar hopp och tro

hoppas då att viljan din

får frö av liv och gror

Att utanför det huset

en bönstjälk växa ska

som leder rätt till drömmarna

och det liv som du ska ha

Helst vill vi spränga huset då

men handen själv till stubinen du ska föra

för att du ska lita på dig själv

och de stordåd du kan göra

Du äger ett hus av tomhet

inuti i din själ

men även en massa kärlek

och oss som vill dig väl.