Jag har

En Tummelisa i min ficka

Dragkedjan är för

jag släpper inte ut dig
helst

det är det sista som jag gör

Hon är vardandet i livet
allt osagt och allt jag inte gjort

Hon är månen när allt blivit mörker
hon är
alltet
och livet i stort

Jag är rädd när solen kommer
att värmen ska förstöra allt
det är så tryggt när jackan är omkring mig
när havet är stort och tomt och kallt

jag smyger med henne i min närhet

för det verkar som alla andra vet om allt


Jag har en Tummelisa som talar tunna röster
i min ficka så ser hon mig

hon vet att jag ofta pratar

hon vet att jag talar om dig.