Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

jag känner mig en aning rotlös




och maskrosen spred sina frön

 

jag springer runt på 25 olika arbetsplatser och avdelningar

nya människor olika rutiner

jag är flexibel anpassningsbar

min hjärna går på högvarv

 

jag slipper dock engagera mig mer än för dagen

slipper bli indragen i interna konflikter

kommer inte in i någon djupare gemenskap

 

allt blir bara yta

 

 

jag kommer hem till min lägenhet

min trygghet

sen ett och ett halvt år tillbaka

 

men inte ens där finns en särskild plats för just mig

alternerar mellan 3 olika sängplatser beroende på hur många vi är som sover hemma

är jag ensam väljer jag sängen den är skönast

tonårstjejen  har så skör rygg ovan vid hårt arbete 

hon är så lång så hon får inte plats i bäddfåtöljen det  blir min plats för natten när sängen blir upptagen

bäddsoffan i vardagsrummet får sonen om inte hjärtevännen är på besök då ligger vi där

 

jag pendlar ibland mellan norr och söder men mitt hem ligger långt i norr

där marken skakar och väcker mig om natten

 

ibland undrar jag när jag ska hamna nere i gropen

 

kanske jag slår rot där och växer upp till en blomma

 

efter döden

 

en maskros då

som sprider sina frön för vinden

långt bort och nära

inte ens då finner jag en alldeles egen plats  

 

 

 

 

 




Fri vers av Trädflickan
Läst 272 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2010-01-16 01:14



Bookmark and Share


  Catharina Edin VIP
Mycket bra text, som är spännande att läsa!
2010-01-29

    ej medlem längre
känner igen varje stavelse... omkringochruntliv...
2010-01-18

  arja savela
vardagsbekymmer berättat på ett medryckande sätt.
slutet är genialisk. var kommer lilla maskrosen att växa?
2010-01-17

  Ingela Svenson
Så fint beskrivet din rotlöshet, med ett hopp att ändå rota sig, men kanske är det då försent! Kanske är ändå dina barn rötter nog?!
2010-01-16

  ***Wicke***
Berörande ord.
2010-01-16
  > Nästa text
< Föregående

Trädflickan
Trädflickan