I det rum som är som mörkast, där är längtan efter ljus som starkast. När jag håller på att kvävas, är luft aldrig så underbart att andas. Precis som hos alla andra, finns även i mig en längtan till det som saknas. Ständigt sjunger den lockande om allt det jag aldrig har. En sladdrig bakfyllepizza kan bli årets smaksensation om du inte ätit pizza på flera år. En ståplats på ett pendeltåg kan bli livets största resa om du bott tjugofem år i en källare utan att gå ut.

Saknad är kreativt. Bristen skapar drömmar och fantasibilder. När frihet för mig blir till ett torftigt minne, blir min tankevärld uppfyllt av hängmattor under körsbärsträd i mormors gamla trädgård. När jag svälter mig som värst, dansar gyllene fläskpannkakor med rårörda lingon runt min hjärna som überförfriskade trashdonkeys runt en midsommarstång. Det triviala kan bli det ouppnåeliga, ett deliriumtillstånd av längtan, sprudlande av drömmar.

Mitt bästa tips för kreativitet är att stänga in mig själv i ett tio kvadratmeter stort rum med vita tapeter, ett block och färgkritor. Eller en skrivmaskin. Inte en dator, utan en gammaldags mekanisk skrivmaskin. Inget skapar så mycket fantasi som en fantasilös omvärld. I mitt kontorsrum, när jag är tvungen att rensa ett disksystem med 35000 filer, föds tusen drakar under min hurts. Intergalatiska imperier skickar arméer av droider, cyborgs och replikanter för att kolonisera svarta hål, när jag bara måste tidredovisa.

I en strukturerad omvärld är drömmarna om frihet som starkast. visst hade nazisterna rätt. Arbeit macht frei. Frihet åtnjuts bäst i små sekunder av inandning, mellan oändliga pass av slavarbete. I en tillvaro full av smärta är den avdomnade känslan av just ingenting, som om kroppen inte längre fanns, den absoluta formen av njutning. Att knarka på ingenting.

Och i en värld full av frihet, frånvaro av nöd, smärta och elände, finns inget så svårt som att definiera Helvetet. För då är du ju mitt i det. Och du måste dessutom vara så in i helvete nöjd och tacksam. Inget är så hämmande som att bli fullmatad med sagor, fiction och massproducerade drömmar, att vara utsövd, mätt och utan den minsta tillfälliga smärta. Människan är inte gjord för sus och dus. Människan är gjord för att vara kreativ i yttersta armod.

Smärta är en välsignelse. Slaveri är underbart. Nöden är din frälsning. För, ingen annanstans kommer din längtan till sin fulla rätt. Aldrig kommer du att blomstra som människa, så som när du är fjättrad till kropp och lem, plågad av slaveri och smärta.