Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

jag skriver nästan aldrig nuförtiden, rör mig mellan små, små zoner: barn, tv, jobb, sova och mat. ibland ser jag en liten grej och önskar att jag hade ord för den. när jag var barn drömde jag. nu kommer j


däremellan

 

jag rör mig däremellan;
(visar med fingrarna ett litet avstånd)
är ledsen lite där ute,
(pekar en centimeter utanför själen)
och glad en halv decimeter ditåt
(pekar med godkänd laserpekare, ej farlig för poliser)

du skulle vara glad om det skilde så lite
för du svänger hejdlöst, inte som jag, nä mycket
ena dagen jan guillou, andra marit paulsen
tredje dagen någon som inte syns i spalterna
fjärde en spalt utan text, väntande på att fylllas
femte en spaljé och sedan bara mer absurt

men jag rör mig däremellan, det lilla
när jag är glad hoppar mina lillfingrar
i takt med bussens brummande på min väg till jobbet
den som tittar noga kan se fingrarnas yttersta hudlager
(det som slipas, är dött och snart byts ut) svänga,
styrt av levande kött och ben
till minnet av smooth criminal på youtube
efter ett annat arbetspass nyss hemkommen
på väg i säng, borsta tänder först
jag rör mig däremellan

 

 




Fri vers (Fri form) av Mattias Karlsson
Läst 566 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2010-03-01 01:33



Bookmark and Share


  Gunwale VIP
Förresten är ju bilden passande nog STÖRRE än dataskärmens hela blickfång... ;-) (När jag SÖKte dig)
2010-07-27

  Gunwale VIP
Barn! Ord som "stort" och "litet" tappar sin vanliga betydelse när man är nära ett barn - det handlar texten om för mig..!
2010-07-27
  > Nästa text
< Föregående

Mattias Karlsson

Mina favoriter
Rasputin
Magnum Opus II
pokal