Dagen blir bortslösad framför datorn, snart ska jag iväg på jobb.Varför gör jag så här när tiden är för dyrbar för att skänka det till ingenting?!

Borde hinna ut medans solen skiner men jag sitter här som fastlås och nu får jag kämpa med mig själv. Det liknar ingenting.

Jag läser stickbloggar och skriver tankar och solen den gick just i moln. Känns inte längre lockande att gå ut men sliter mig härifrån.

Jag behöver känna frisk luft mot mitt ansikte innan jag stänger in mig med den unkna luften på boendet.

Nej nu ska jag slänga mig i duschen så jag kan känna mig som en människa. Sedan ska jag klä på mig och gå ut.