Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hand i handske.

Hon önskar att hon visste då. Det hon vet nu. Då, skulle varit annorlunda. Som nu kunde.

Hon gnolar. Diskar grytan med pastasåsrester. Barnen härjar i rummet bredvid. Han snarkar. Hur kan han sova i detta oväsen?

Det är dags att flytta igen. Om två veckor lämnar de stan för landet. Sista gången, säger han. Hon vet att det är en lögn. Eller en dröm. Ibland är det samma sak. Något att fylla livet med.

Lillan, det måste vara en flicka, sparkar. Hon ser hur foten buktar ut magen. Tänk om. Det finns en bag med ärvda klänningar och ett par röda lackskor i garderoben. Mjuka tyger med blommor på.

Imorgon fyller den äldste tio. Nya gympaskor och en träningsjacka när han skulle haft månen på ett silverfat. En dag, ska hon fylla hemmet med allas önskningar.

Han hostar. Sängen knarrar. Det blir tyst. Hon torkar sina händer. Ser sin spegelbild i fönstret. Om jag vetat, tänker hon, skulle jag ändrat allt? Steg in i köket. Varma armar runt. Fot i hand.






Prosa (Novell) av Erika H
Läst 548 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2010-03-07 01:40



Bookmark and Share


  erkki
Samma fina språkbehandling. Men innehållet? Fattar inte. Ändå njutbar läsning.
2012-01-15

  Bibbi VIP
Gillar.
2010-03-09

  Per Teofilusson
en lärodikt: tröstedikt. Det går att leva så.
2010-03-09

  stella
Du tror väl inte jag e klok-med pasta och gympaskor, men det var sista stycket som gav mig 1800-talskänsla.
2010-03-07

  stella
Skön tidlös känsla i denna, skulle kunna lika gärna va 1800-tal som 2000-tal. :)
2010-03-07

  Nina V A
tycker om närheten och värmen i det här, bilderna som böljar och böjer sig ikring , dofterna man kan anamma och ljudet som raspar och kretsar sina önskeringar lager på lager. Vardagens kärna i sin glödande värme, fint!
2010-03-07

    ej medlem längre
en liten text som berättar om stora saker på ett sätt som jag tycker om.
2010-03-07
  > Nästa text
< Föregående

Erika H