Auror i vitt
omger kvistarna
skogen doftar pors
trots påtvingad sömn

kylans intensitet
håller solen på avstånd
som trotsigt
genomlyser dagen

kupade händers frusenhet
tillgodogör sig värmen
från din empati

så låt skymningen
i stearinljusets fladder
tillmötesgå mörkrets krav

och i stundens blå minuter
tänker vi envist
på våren.


© Karin D