Vårvindar stökar.
Vinterdjäveln spökar.
Han avskyr gökar.
Tränger in och bökar.

”Vem har tagit mitt silverben?”
han ryter i blåa natten.



angående förfrågan meddelas:
bilden återfanns bland vinterbilder från vintern;
har nu letat i alla vrår vart den jäveln kan ha smitit
men ingen hittas, varken han eller hon eller den;

slutsats: fan var på besök ett obevakat ögonblick
i natten,
stack sig in från balkongen till vår sängkammare;
skrattade sig fördärvad och sprack. v.s.b.