Jag har alltid stapplat

jag har aldrig vandrat rakt, hur kan jag.



Jag har alltid varit tveksam vet du och när allt är så nära


skakar jag som ett litet barn

jag vill dig så mycket
'
jag vill dig som sista dagens morgon

de första andetagen

jag vill dig som vildblommornas vilsamma förening

jag vill ditt allt

men själv står jag
mina händer skakar kaffekoppen

jag är så jävla rädd Emelie
barnet mitt
fall inte ur


mina händer fall
fall






inte.


så rädd.