Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Det är i sommar tio år sedan jag började lyssna på Marie Fredriksson. Det här är ett försök till en hyllning...


Tio år

Din röst med dina mjuka ord
lindar in mig i en explosion av känslor
jag aldrig tidigare känt
Ett glädjerus så stort
att jag inte längre kan sitta still
En sorg så djup
att jag skyr min egen kropp
och ändå älskar jag
djupare än någonsin förr
mitt nioåriga jag kunnat känna

Ditt ansikte med ditt starka leende
för mig bort till en sommarstrand
vågor slår mot en klippas kant
Jag lyssnar och njuter
på en högre nivå än jag kunnat nå
Ett känslovrål av lycka
som gränsar till panik
och ögon fylls med tårar
mitt nioåriga jag inte vet något om

Din röst med sin otroliga klang
sveper mig iväg på en resa inombords
där jag känner allt jag någonsin kan
om och om igen som jorden går runt
och fåglarna flyger långt bort
för att återvända hit igen
Ett hopp så stort att jag törs andas
än en gång i dit hjärtas famntag
Fast jag är rädd går jag igenom det
jag gömt undan i en vrå
långt inne i själen, mitt undermedvetna
som bara du kan nå




Fri vers (Fri form) av Ummm~oh~yeah
Läst 280 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2010-06-04 21:32



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Ummm~oh~yeah
Ummm~oh~yeah