Jag har aldrig virkat något och jag har aldrig sytt påsar.

Mitt hem är inte välstädat och jag har alldeles
för mycket saker på väggarna, som
teckningar.
Helst utan ram fast en del tycker att det ser slarvigt ut.

Jag tycker om att stryka handen över, känna
tiden för länge sen

som små upphöjda minnesöar.

I går sökte jag en tröjja i en garderob jag
glömt att jag hade och under den låg de
gamla kvistarna som förlorat doften.

Jag har nya och jag vet att jag slänger in dem lite här och var.

Man ska vara rädd om sig själv, dofterna och minnena


... ramla på dem då och då.. med handen och ögat.