Jag vet



vi måste gå vidare



både Du och jag



minnas de ljusa stunderna blott



och nu se framåt



Ändå



det gör så ont



Det måste väl få lov att göra ont?



Jag minns Dina glada skratt



dubbelvikt i hela kroppen...



våra poesi stunder



på Din balkong



då vi fördjupade oss



i våra favoritförfattare...



eller varandras dikter



på sjunde våningen



med utsikt över hela stan



Ibland roade vi oss på Bishops Arms



med var sin guiness i högsta hugg



och mindes Skottland


och minnena därifrån



Aldrig glömmer jag



vistelsen i båthuset



vid Hjälmaren



med huggormarna inpå knutarna



och de ilskna svanarna då



den vi hyrde av förbjöd oss att mata dem



Vad betydde det



då vi hade friden inom oss?



Minns Du bastubaden i Skjulstastugan



och alla djupa diskussioner med



"tanterna" där och "gubbarna"



då vi svalkade oss i Eskilstunaån?



Sist men inte minst



Simning och grillning i Rosenforsparken



så totalt ett förenade med



den underbara naturen där



Du kom som en vårfläkt



från Din vistelse i Australien


Nu lämnar Du med ett tomrum


som just nu ingen kan fylla


Dock minnena


kan ingen ta ifrån mig


och inte heller återseendets glädje


då Du på nytt besöker mig


Jag önskar Dig:


Lycka till


i Dina teaterstudier!


Skådespelare, musiker och poet


är Du och har alltid varit i mina ögon