Jag är bara en stackars sate
en sådan som dväljs på vår jord
jag har inget att visa dig
men väl vill jag säga några ord.

Att allt som glimmar på vår jorderund
kanhända inte är blankt
men ändå kan visa sig värdefullt
det hävdar jag frankt

Jag har lärt mig att lilla lyckans lott
ej alls är att förakta
mer är det värt än droskan full
och mycket lättare att frakta

Du kanske spör mig vad det måhända vara
och enklast säger jag dig så
den som ärligen hjärtat bevarar
har hela gullekistan att rå

för väl vem frågar efter godset den dagen
färden bär av uti eviga
men vem är väl jag att spora om sånt
jag är blott en förlega.


Ändock om du finner ett ord

på din färd glöm då aldrig detta
älska din nästa som det vore dig själv
på våg är de orden inte så lätta.

För dig dit du aldrig trodde att gå
där är ängar och frimod och skratt
och där slutligen kan du förmå
att öppna din livets skatt.