Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sällsam är min sandhög - ett liv i sanden - nionde akten




du och jag sitter
på varsin hög sand
av samma värde

mängder korn av sten
sten som hopats sen
födelsen

glödande vassa är de
de små kornen
så svala så oskiljbara

jag kan ej skilja åt
de skavande från
de som värmde

 

 




Fri vers (Fri form) av Monika A Mirsch VIP
Läst 340 gånger och applåderad av 16 personer
Publicerad 2011-01-17 09:49



Bookmark and Share


  Berit Robin Lagerholm VIP
Underbar dikt om minnesbild målar du här och människans oerhörda förmåga till skölja bort det onda.
Bildstarkt alster
2011-01-19

  Eva Helene VIP
Så vackert och insiktsfullt!
2011-01-18

  Mr Lindemann VIP
Att med urskiljning ta sig an det som erbjuds så

tolkar jag så in här i din mångbottande dikt
Det är väl att inte sitta obekvämt på en klippa och få in sand i underkläderna. Sedan blir tivvaron likt berget för Muhammed. Men berget kom visst till honom
2011-01-17

    Kim Eva Pettersson
Vilken fin dikt med ett bra diktarspråk. Allt hänger samman. Har inget negativt att säga inte heller några förslag på ändringar ngnstans. Bra!
2011-01-17

  Sergej
Det är helt fantastiskt fint! Mycket bra !
2011-01-17

  Anna*
Tänkvärt skrivet och visst är det svårt efter tid passerat att veta.
2011-01-17

  aol
så fint skaldat,
2011-01-17
  > Nästa text
< Föregående

Monika A Mirsch
Monika A Mirsch VIP