Redan medlem?
Logga in
När jag minns Palestina, så ser jag detta. Barnet mitt
Barnet mitt jag ropar efter dig. Jag har inte lämnat dig det får du aldrig tro.
Det är soldaterna, som håller mig borta ifrån dig. De riktar sina gevär och slänger in mig i ett rum.
I rummet mitt som består av betong badar jag i blod och tårar. Och jag skriker så högt att jag tappar rösten.
Barnet mitt förlåt mig jag kan inte leta efter dig. Mina tårar rinner och hjärtat brister.
Fri vers
av
Manal
Läst 498 gånger Publicerad 2005-12-10 00:27
|
Nästa text
Föregående Manal |