jag hade tappat servon till bilen, en gammal penna och två block i en medhavd kasse från ica
var vet jag inte, men jag hade gått längs vägrenen från vallda till afrika och försökt få tag på någon som kunde fixa mina skuldror
för där hade det plötsligt växt ut vingar, i blåsvart sammet

jag hade i veckor innan hoppats på ett mirakel
att få slippa leva det liv jag levde
med kvarskatt, nattsvarta drömmar och små blinkande hamstrar på mitt köksbord

så jag gick i dagar och tusen nätter
i månsken och i fulla dagsljus, med liktornar och skoskav
med blåsljud och bristningar
ända tills jag kom ut på savannen
där som giraffer betar och gaseller flyr

där flög jag för första gången, högt över
och såg den brända jorden ur ett annat perspektiv

och jag tyckte om det