Jag vet,

jag vet vännen min.

Och jag klandrar inte dig.

Jag vet att du var tvungen.

annars skulle du dö.

Du skulle vissna.

För när jag fann dig

var du död, men jag

lyckades få dig att blomstra.

Du höll mig inne

tills du behövde gå.

Min kärlek räckte inte.

För det fannas en annan

som gav dig allt.

Hon fanns precis tätt intill dig.

Jag vet älskling

att du behövde få leva,

att få andas

och skapa ett hem.

Jag klandrar inte dig,

för du älskade aldrig mig.