Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vid dina fötter





Måste våga möta nuet
tillfälle kommer aldrig mera ges
rädslan lamslår min brinnande vilja
Hur kan allt vara vanligt
när en värld befinner sig i upplösning
I intet känns din närvaro
men möta din blick det vågar jag inte
där skulle jag finna det minnet förträngt


I ögonvrån ser jag dina läppar forma mitt namn
vid din stol faller jag på knä
först då ser jag dina ögon
till bredden fyllda av tårar
Med smärta i en röst som sviker
frågar du mig

Varför

Tiden försvinner då mitt huvud vilar mot ditt liv
det slår tungt och stilla och jag undrar
hur länge till
I mig fann du inga svar
men du såg och sa


Jag älskar er alla
Varje kväll ber jag för ert väl
Det är det minsta jag kan göra

Gå nu

Gå nu




Fri vers av eee
Läst 584 gånger
Publicerad 2005-12-25 19:16



Bookmark and Share


  Cinemiracle
Ett år har gått och jag läser igen. Så stark och berörande. Tidlös och kärleksfull, fylld av saknad både för det som varit och det som skall komma.
2008-01-09

  Rachel Roth
din text berör mig
som en röst från
en som inte längre
finns här och som
ger sin välsignelse

att leva vidare
2006-01-04

  Cinemiracle
I dina skarpaste stunder skriver du så vackert att det gör ont i hjärtat av att läsa. Knivskarp är din iakttagelse av något jag antar är en egen upplevelse, som du gör generell för att låta oss deltaga. Den är visserligen både vacker och ljus, men mest gör den alltså ont i mig... Din avslutning får mig att överleva den med hopp: "Jag älskar er alla/Varje kväll ber jag för ert väl/Det är det minsta jag kan göra/Gå nu..." En dikt som kommer att betyda mycket för mig! Som språkpolis måste jag dock påpeka: till bredden fyLLda av tårar.
Tack!
2006-01-03

  Rublev
berörs särskilt av:

”I ögonvrån ser jag dina läppar forma mitt namn
vid din stol faller jag på knä
först då ser jag dina ögon
till bredden fylda av tårar”
2006-01-01

  Rublev
En mångbottnad, skarpsynt och känslig dikt
om människans stora ansvar och möjligheter.
Den ställer svåra viktiga frågor
om äkthet och närhet, om tillit och trohet...
Den rymmer både förtvivlan och hopp
2005-12-29

  rebecca d
Tiden försvinner då mitt huvud vilar mot ditt liv

...fint!!
lite sorgligt, tänkvärt...
2005-12-26
  > Nästa text
< Föregående

eee
eee