Du har borta nu, som att inte se nära

och jag vet att det är jobbigt och vad har vi att lära

Du är fotlös och kragen krymper vid nacken

och du har sorg i ögon och sover illa om natten

Dagsljus gör att du gömmer dig själv

jag önskar jag kunde vara din frälsning i kväll

Men jag står bredvid och tittar på

dessa saker som i högsta grad rör oss två

oförmögen att tala tänker jag stilla och tyst

dessa läppar som är stumma är de som jag nyss kysst

Vilka vägar ska vi välja hur ska vi gå vidare ur det här

hur ska solen åter stiga hur hamnade vi där

att pengar ska skilja kärlek från allt strunt

om vi väljer något annat är det bara dumt

Du är mannen som låter mig sova tryggt om natten

du är den som ur mossan finner den käraste skatten

du är allt jag någonsin litat på

du ska se att hur som helst ska det nog gå

Du är uppe nu med ryggen vänd åt ett annat håll

jag ska krypa ner i värmen något annat spelar ingen roll

jag ska smeka din rygg som att säga att allt ordnar sig

vi ska somna hos varandra, jag ska somna hos dig