Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

vinden fastnade i vuollerim











under det sista revbenet, det tredje hudlagret
inräknat, kände du puls.


jag har aldrig varit

naken


förut, utan kläder alltför många gånger
men aldrig att jag har sagt allt det. allt det jag säger till dig.
och aldrig att jag har kommit så långt ifrån honom förut.

natten snurrar mer än vinet i mitt hösthuvud och så mycket

lite

förberedd har jag aldrig någonsin förut varit, och aldrig
så förälskad. inte sedan sist.


du säger att år betyder
och jag säger att dagar

aldrig räknas, fast det är fel för jag har räknat
så många dagar, nitton utan honom och ett hundra snart.
och att du är något mer än mig, det betyder ingenting.

under det sista fingret på min hand
finns igenting, men om du fortsätter vandra mig
så hittar du hem, och inte förut

inte nu
har jag glömt honom för en sekund
så när du håller mig och när din hud
får samma temperatur som min
under mina ganska slitna jeans

så låtsas jag att han är du, att du är han
och att jag

kanske kan vara mig











Fri vers av lyckeli
Läst 568 gånger och applåderad av 34 personer
Publicerad 2011-10-07 22:23



Bookmark and Share


  Gisela Nordell
ger mig ett leende
2011-10-19

  spellbound
Fantastiskt... Men vad annars när det kommer från dina tassar.
2011-10-18

  Patrik Englund VIP
ja, hela ditt diktande är så extremt väl avvägt - jämt! jag är så himla imponerad, verkligen innerligt imponerad. varenda rad är den sista i den mest kontrastfyllda relationen som finns, är min känsla.

tack för läsningen och grattis till bokmärket.
2011-10-18

  Elin Lindkvinna
åh du skriver fantastiskt starkt och precist och trevande och ovärjligt på samma gång! tack!
2011-10-09

  Lars Hedlin
Mycket stark!
2011-10-09

    höstlövet
underbar!
2011-10-08

  Kalle.O
Så bra! (som vanligt)
2011-10-08

  Yrre VIP
Voullerim, därifrån har jag dåliga minnen.
Men dig har jag bara fina rader av och du skriver bäst,
precis som förut.
2011-10-08

  Gunnar Odhner
Här var det utveckling. Diktjaget är på väg mot en större närhet, naknare. Vinden har inte fastnat, den blåser modigt och jämnt genom raderna.
2011-10-07

  Ola Rydberg
oj
när man börjar läsa din text tänker man att nu ska jag hitta
några favoritrader
och sedan när man läst alla rader
så kan man inte välja ut för alla var
fantastiska
så tack
2011-10-07
  > Nästa text
< Föregående

lyckeli
lyckeli