det finns så mycket tid här idag

den är överallt

så mycket tid och

en så fasligt grå himmel

vaknade väl för tidigt

eller på fel sätt

kokade te och satt under filten

när det hade ljusnat ute

gick jag med hunden upp mot höjden

på andra sidan vägen

rådjursspår och morgondimma

tog in luften och hösten

tänkte på vätan i markerna

och på tiden

så mycket tid idag

den ligger som i drivor

som kringslängda klädbylten

man snubblar på den och snavar

hunden tittar snett på den

med svansen mellan benen

rullar ihop sig i fåtöljen

all denna tid

och så detta med dammet

att det är en del av alltihopa

ett samfällt ludet hopkok

ett residuum

det blir så påtagligt på hösten

som med den första snön

man blir alltid lika förvånad