så som jag känner;

är du ögat i stormens mitt, edan efter forsen och forsen i samma, randen där natten möter rymden och stjärnan som lyser allra starkast

är du branterna jag räds och längtar, mjukheten i bomullen som lindar min kropp, efter efter

är du lika fint som, fast finare ändå, finast,

är du gränserna till rummen bakom scenerna jag spelar, det sanna under masken, väderbiten hud och starka händer, solens strålar på sombreron genom kaktusarnas land, den hägrande horisonten där land möter himmel och all den färg som himlen bjuder, är du smaken på mina läppar, är du tonerna i dagen, ljuset

är du rösten genom etern som vaggar mig till ro, är du penslarna i färgernas färg som målar mina linjer, är du stillheten i natten där gryning möter och landet bortom

är du allt det,

och så mycket mer