han bråkar mitt lin, vänslas mig
lägger tungan tätt emot, sveper längs halsbandets ivriga silver ner över

mot kullarna

inbäddade i vitaste bomulls väv, fladdrar mitt hjärta i det kargaste av allt
det som i sinnlighet flödar, under hud

styvnar han, smeker min bredd

han bär mig genom öknen
dagar som nätter
slipar vi vågorna, pulserar sanden
vi flyger

vi är hetta
han är

och jag