Det var en kall vinterdag i mitten av december ,träden var täckta av den vita glittrande snön. Man kunde se de små barnen leka vissa byggde snögubbar medan andra åkte pulka. Jag stod där en bit ifrån dom och väntade på min ängel. Folk brukar ofta fråga mig, vad menar du med din ängel? Jag brukar beskriva honom som en ängel söt och fin men mest av allt så har han ett hjärta av guld. Han får mig att skratta och le i hans närhet är jag i Paradiset, allt är perfekt. Det är som om jag svävar på rosa moln. Jag minns första gången då vi träffades hans bruna ögon lyste som kristaller och hans leende spred värme. Från och med den dagen så visste jag att han var min, och nu ett år efter är vi lyckligt förlovade. Jag glömde nästan bort att jag stod och väntade på honom jag var helt inne i mina tankar. Plötsligt kände jag hans arm runt om mig han vände sig mot mig, och jag fick en lätt kyss på munnen. Jag såg honom i ögonen och log. Han tog min hand och vi börjar gå vi sa inte så mycket under vägen. Lite då och då kramade han om min hand lite hårdare. Jag blev alldeles varm inombords, nästa så att en tår rann ner för min kind. Han är det bästa som har hänt mig jag är så lycklig, och snart så får vi vårt första lilla barn!