jag antar att de med skoskav står mig väldigt nära
att de med huvudvärk vet vart åt jag går
jag har dag med ständiga regn och moln
och jag vet inte hur jag ska ta mig härifrån

du vet inte hur nätterna faller
och tankarna jag inte rår på
jag har dagar som jag måste röra mig
men nätter jag väljer att inte gå

och som molnen hopar sig i bland
och vi faller i hop i varann
så har jag ensamhet i famnen
för du är någon annanstans

och dagarna är som andetag man tar sig ett och ett
trots sena regn har jag litet ro
du är långt borta och jag har förlikat mig med sånt
jag har sett det du inte sett

ingen blir någonsin vuxen
vi är barn av en annan tid
jag har bara en önskan i mitt bröst
att du finner din inre frid