Pekpinnar i höga skyn gillar jag inte överhuvudtaget alls att få uppvisat för mitt inre öga
Inte heller att någon rynkar sin näsa över min okunskap med att chansa för en förfrågan
Gillar inte heller när någon vrider och vänder på mina ord så att det gör mig till ett åtlöje
Le inte heller i mjugg över att saker kanske inte behandlas med den respekt som du ville

Se människan bakom orden och pejla in dess ägares själ och hjälp den en bit på traven
Lär dig din läxa med att varje individ bär på sitt eget ok och behöver inga mera tyngder
Lyft fram det bästa i varje situation som uppstår och blir det gyckel så styr åter in i ledet
Uppehåll dig inte vid små bagateller och trams utan känn med ditt sanna hjärta i stället

Fullkomlig blir ingen och det känns väl bra och så kommer det alltid att vara i vår skara
Kärleken är det bästa vapnet att ta till om det skulle kärva på alldeles oändligt mycket
Ljuset ska blända oss alla på olika sätt men tillsammans så lyser det extra förmånligt
Friden med att hitta sig själv med tillgång av medmänniskor är något så sant sannolikt

© Ann-Britt Berglund