Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
2011-12-05 Jag kan klä på dig, naken med.


Ligger naken för dig




Jag känner mig för skrikig
I min röda tröja
För uppklädd i min vita blus
Du,
Jag tror inte att du känner igen mig, men
Med min svarta kappa, och med min beige mössa på
Tror inte att du rör mig
Under allt, du borde komma, in under och
Omkring

 

Så jag strippar från gatan
Till din säng
Låter plaggen falla
Varje tråd
En, för en
Alla för en
Ner på ditt sovrums golv
För att få kliva in

i dig

 

Lägger mig så mjukt
På din bädd
Suckar...
Djupt i ett andetag
Kastar av varje tråd
Låter dem falla
En, för en
Alla för en

 

Uppifrån och ner
Knäpper loss knappar
Låter dem ligga
Där
Halvt utslagna,
Helt blottade
Kastar fickmynten i havet av dina ögons
Lyckobrunnar
Bara för att du ska se mig
Skuggas, i ditt ansikte
Skvalpandes, i dina armar

 

Klär av alla mina ord
För att låta dem
Smeka, dig
Ända ner, till strumplästen, och i våra
Underkläder

 

För kanske
Är det först när du, ser mig

Naken

 

Orden
Kommer klä dig
Nästa gång du går ut

På stan

Och du bär mig på

din hud


©
/K

 




Fri vers av Hon kallar sig poet VIP
Läst 258 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2012-08-31 10:04



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Återigen en triumf av rytmik och sensuella bilder. Du är så ruggigt bra på detta...
2018-08-10

  Ole Sunnerfjell
Fint sensuellt och målande
2013-01-21

  blaite
Nice
2012-09-11

    ej medlem längre
Vackert !!!
2012-09-07

    svarta ängeln
Slutet säger allt!
2012-08-31

    ej medlem längre
Vilken underbar hyllning till den nakna sanningen, den nakna känslan och den nakna glädjen i att vara nakna tillsammans, både bokstavligen och i allegorisk(!) form
2012-08-31
  > Nästa text
< Föregående

Hon kallar sig poet
Hon kallar sig poet VIP